I morse vaknade jag av telefonen... Jag hade för en gångs skull tagit sovmorgon och Filip var ute på morgonpromenad med Arvid i vagnen och Ofsi i koppel. Sussi ringer och säger att Daphyr rymt från hagen. Vi är ponnyvakt åt två små ponnyston och dessa har tydligen gaddat ihop sig med Hella och jagat ut stackars Daphyr ur hagen, en gång under natten och så en gång till nu på morgonen. Klockan var nio när jag yrvaket började slänga på mig kläder, tvätta håret (och fundera på hur i helsike vi skulle hinna till info om babysim kl 10.45!) Som tur var kom Filip och Arvid hem i samma stund som jag la ifrån mig telefonen. Arvid var ju redan klädd så det gick rätt fort att blanda lite mat till honom och sedan rusa ut till bilen för att se i vilket skick min lilla häst var i (och de andra med för den delen)
När vi kom till hagen strax innan tio står Daphyr lugnt och betar på gräsmatan framför huset. Han får gå kvar där medan jag tittar till stona och hagen. Stona står lugn och tuggar på höbalen med en hel sida av hagen nedriven på marken. Dapphyr måste ha sprungit rakt igenom den och stolp och tråd ligger omkullrivet på marken. Vilken tur att de är så matgalda ponnyerna! De har inte märkt någonting!
Arvid på Armen hjälper Fillip mig att sätta upp hagstolparna igen (denna gången tacksam för våra mesiga plaststolpar som är lätta att få ner i backen) Vi lyckas knyta ihop tråden och hagen blir i OK skick. Jag går runt ett varv i hagen och kollar tråden och ser ännu ett ställe där tråden gått av. Här har Daphyr försökt skrypa under men antagligen fastnat i undertråden och fått den med sig. Skönt att de verkar ha gått av så lätt. Jag stänger Hella i hagdelen och ponnysarna i "min" nygjorda skötselsluss får p de två töserna varsitt grimskaft och börjar leda upp dem till sommarhagen nån km bort. Nere hos oss kan de ju inte stanna och mobba min lilla kille. Filip tar Daphyr och börjar leda in honom till slussen. Daphyr är rätt lugn och verkar inte ha gjort sig illa mera än att stona har ryckt av honom lite päls på en del ställen.
Halvvägs upp för den långa backen från huset hör jag dock hur små oskodda hovar travar upp för backen bakom oss.... Daphyr ser väldigt pigg och glad ut och verkar undra vart jag ska ta vägen med de två små ponnyerna. Han vill ju också följa med! Så, där står jag med tre hästar mitt i backen! Vad göra? Som tur vad följer Daphyr med lös bredvid mig utan att protestera när jag vänder runt och börjar gå ner mot huset igen.... däremot vill nu inte ponnysarna gå längre utan stannar och tjurar. Nu kommer Filip och möter mig med bilen. Arvid sitter i sin stol och verkar rätt nöjd så Filip får med sig Daphyr (som han tappat då han inte ville gå genom grinden och de hemska trådarna) och gör ett nytt försök att få in honom i hagen.
Resten av vägen följer de båda töserna med snällt och blir släppta i sommarhagen så länge. Vi slänger oss i bilen och kommer till babysiminfon precis 10.45! Mycket tacksamma över att ha förberett Arvids mat innan vi åkte för han blir snart hungrig och blir matad av Filip. Arvid är pigg och glad under hela infon och verkar inte ha tagit så stor notis om morgonens bravader.
På väg hem åker vi förbi hagen igen och tittar till Daphyr som vi lämnat kvar i slussen för att han och Hella ska lugna ner sig lite innan vi släpper ihop dem igen. Daphyr blir jätteglad när jag kommer och gnäggar glatt. Jag släpper ut honom i hagen med Hella och han går direkt till balen och äter. Stackaren har väl inte haft en lugn stud på hela natten så han verkar mycket tacksam över att allt är lugnt igen. Hella snusar lite på honom men låter honom vara i fred. Puh.... vilken morgon....!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar